Sjöfartsavdelningen
Sjöfarten har anor från 1600- talet i Sundsvallsdistriktet. Tavlorna på väggarna
avbildar fartyg som byggts eller ägts av Sundsvallsbor.
Vidare kan man också se verktyg som sjömän har använt, ett stort block som har
funnits på något fartyg för att hissa upp varor eller andra saker, en blinkfyr som har
stått på Tjuvholmen och visat fartygen på rätt väg, en skeppskanon, Sextanter och
Oktanter, vilka är instrument som sjömän använt för att kunna hålla rätt kurs.
Det finns dessutom en blockmakeriavdelning, ett skeppsrederikontor och en samling etnografiska föremål som sjömän fört med sig hem.
Klicka på skeppsklockan här bredvid för att titta på några av skeppsporträtten
Varvsindustrin i Sundsvallsdistriktet
På 1800- talet fanns en mängd varv utefter Medelpadskusten. I mitten av 1800- talet ägde endast Göteborg, Stockholm och Gävle fler fartyg än Sundsvall.
Under 1800- talet byggdes i Sundsvallsdistriktet närmare 400 handelsförande, medelstora segelfartyg. De flesta blev verksamma i trafik på alla världens hav. Några år kunde mer än ett dussin segelfartyg löpa av stapeln vid distriktets varv.
Varvsrörelsen var en betydelsefull näringsgren. Varven krävde stor
arbetsstyrka. De stora varven fanns i Sundsvall samt Vivstavarv och Svartvik
hade vardera 100- 200 man som rubricerades som fast anställda. Under
sommaren krävdes en större arbetsstyrka, så då strömmade ett stort antal lösarbetare till. Varje skeppsbygge sysselsatte upp till 50 man
De flesta fartygen stannade inom Sundsvalls handelsflotta, som på 1870- talet räknade omkring 100 fartyg. Det var stor efterfrågan på fartyg i distriktet. De skulle frakta både järnhanteringens och trävarurörelsen produkter. Båda hanteringarnas produkter hade stor volym - därför behövdes många fartyg, eftersom fartygen var små.
Många andra länders fartyg sökte frakter här. Stapelavlöpningarna var stora händelser som väckte befolkningens intresse. Varven gav inte bara bröd utan även skådespel. Efter sjösättningen höll rederierna ett större kalas, det s k "utskjutningskalaset".
Medelpads Fornminnesförening 2020 ©