kyrkladan

Kyrkladan

Kyrkladan från Överturingen, Haverö socken, är fornhemmets äldsta byggnad och

är faktiskt en av Sveriges äldsta.

Kyrkladan är donerad av: Olof Martin Halfvarsson Åstrand.

 

År 1988 undersöktes ladan av forskare, som arbetar med dendrokronologi eller årsringsdatering, en metod med vilken man kan bestämma åldern på gamla trähus. Genom att mäta årsringarnas storlek och jämföra med redan daterade träd kan åldern fastställas. Analysen av virket i Kyrkladan visade att stockarna var från 1306-1310 och ladan uppfördes år 1310.

 

Den flyttades till Norra Berget år 1929 från Överturingen Haverö socken fast den hade skänkts redan 1911 av bröderna Hans Halfvarsson och Olof Martin Halfvarsson Åstrand. Ursprungligen hade den stått ute på Burnäset vid en udde som heter Kyrknäset och kanske därav namnet Kyrkladan. Där hade det under den katolska tiden funnits ett pilgrimshärbärge, det gick nämnligen en av flera pilgrimsleder mellan Sankt Olofs hamn i Selånger till Nidarosdomen.

 

Kyrkladan är byggd på norsk mark. Norges regent var Håkan Magnusson. Då undrar ni varför, jo, gamla gränsen till Norge gick genom Haverö. Halva nuvarande socknen tillhörde Rätan och Jämtland som var norskt fram till 1645.

 

Det var nog ingen fredlig trakt eftersom krigen var många och gränstraktens folk var hårt plågade av striderna. Det berättades att även i fredstider kunde först den dansk-norska fogden med sina knektar komma för att kräva in skatten, sen den svenska fogden och det var bara att betala. När vi når år 1645 (freden i Brömsebro då Jämtland och Härjedalen, bland annat, blev svenskt) och tiden därefter blev det betydligt lugnare när riksgränsen flyttades ca 20-25 mil.

 

Man har endast använt yxan för att forma stockarna och de är lika grova i bägge ändar. Man använde en typ av ring som måttenhet så att stockarna höll samma mått. Man drog ringen över stocken och därav ordet "ringdraget" virke..

 

På gavelstockarna finns huggmärken och dessa har tillkommit genom att man tog reda på blykulorna från när provskjutning av mynningsladdarna (den tidens gevär). Provsköt gjorde man för att prova styrka och kvalitet på krutet. Eftersom blyet var dyrt, återanvände man det och gjöt nya kulor. Jakten var en mycket viktig del av uppehället och trakten var mycket björnrik.

 

< Hem